Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Psykisk ohälsa utgör numera över hälften av alla längre sjukskrivningar. Vilket framgår i Försäkringskassans lägesrapport “Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, ”Från ryggont till utmattning”, där stressrelaterade sjukskrivningar nu är den vanligaste orsaken till sjukfall.
Innan millennieskiftet dominerades sjukskrivningar av fysiska åkommor som exempelvis rygg- eller nacksmärtor. Men det moderna arbetslivet har förändrats dramatiskt, och i dag är det stressrelaterad ohälsa som tar över den ökade sjukfrånvaron. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, och vissa branscher är mer drabbade än andra.
Det är väl belagt att dålig arbetsmiljö är en central faktor bakom denna utveckling. Orsaker är höga eller ökande krav som inte balanseras med tillräckliga resurser, såsom kontroll över den egna arbetssituationen och socialt stöd, eller erkännande och uppskattning.
De psykiatriska diagnoserna är särskilt bekymmersamma, då de ofta leder till längre sjukskrivningar jämfört med andra diagnoser. Diagnosen ”akuta stressreaktioner”, som beror på yttre händelser, innebär sjukskrivning i ca 40 dagar. Den allt vanligare diagnosen ”utmattningssyndrom”, som beror på långvarig negativ stress, innebär ofta sjukskrivningar i ett halvår eller mer.
De ekonomiska konsekvenserna av den ökande sjukfrånvaron är betydande. Kortare sjukskrivningar innebär mindre inkomstbortfall för den enskilde individen och lägre kostnader för den allmänna sjukförsäkringen. Å andra sidan innebär längre sjukskrivningar betydande produktionsbortfall, ökade sjukpenningutgifter och personligt lidande för de drabbade individerna.
Avslutningsvis är det tydligt att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll när det gäller sjukfrånvaro relaterad till psykisk ohälsa och att alla arbetsgivare vinner på att ha tydliga mål och arbetssätt kopplat mot dessa frågor.