Beroende av alkohol, narkotika och spel kan förstöra livet för många människor. Även om de flesta som testar inte utvecklar ett beroende, kräver de som fastnar nästan alltid professionell hjälp. Forskare beskriver ofta beroende som att hjärnans belöningssystem har blivit ”kidnappat”, vilket gör att individen förlorar kontrollen över sitt beteende.
Hjärnans belöningssystem och dopamin
Belöningssystemet i hjärnan är designat för att förstärka beteenden som är viktiga för överlevnad och reproduktion, såsom att söka mat, skydd och sociala kontakter. Systemet styrs av signalsubstanser, särskilt dopamin, som ger en känsla av tillfredsställelse och motivation. Dopamin frigörs inte bara när vi upplever en belöning, som smaken av tex. sötsaker, utan också när vi förväntar oss den, exempelvis när vi ser något frestande i affären.
Vid beroende påverkas detta system kraftigt. Droger kan skapa överdrivet starka dopaminutsöndringar, vilket gör att naturliga belöningar blir mindre tillfredsställande. Hjärnan anpassar sig genom att minska antalet receptorer för dopamin, vilket gör att individen behöver konsumera allt större mängder av drogen för att känna samma effekt. Denna process innebär att drogen bokstavligen bygger om hjärnan.
Alkoholens och drogers effekt på hjärnan
Olika beroendeframkallande substanser påverkar hjärnan på olika sätt. Alkohol, till exempel, stimulerar signalsubstansen GABA, som har en lugnande effekt, samtidigt som det undertrycker glutamat, en substans som är kopplad till hjärnans aktivitetsnivå. Om alkohol konsumeras i stora mängder anpassar sig hjärnan till detta nya normala, vilket kan leda till abstinenssymptom som är fysiologiskt och psykiskt plågsamma – och ibland till och med farligare än själva alkoholen. Abstinens kan orsaka epileptiska anfall, blodtrycksstegring samt hjärtklappning.
Spelberoende, å andra sidan, är en psykologisk process som också aktiverar belöningssystemet men utan att direkt förändra hjärnans receptorsystem. Spelberoende triggas av spänning, vinstförväntan eller önskan om att vinna tillbaka förluster, vilket leder till ökad tolerans och abstinenssymptom som ångest och depression när individen inte kan spela.
Riskfaktorer och skyddande faktorer
Risken för att utveckla ett beroende påverkas av både genetiska och sociala faktorer. Ett tryggt och stabilt liv med god psykisk hälsa fungerar som ett skydd. Däremot ökar risken vid stress, kronisk smärta eller samsjuklighet med andra sjukdomar. Livskriser, såsom separation eller förlust av arbete, kan också bidra till att en person hamnar i ett beroende.
Det är viktigt att förstå att beroende utvecklas över tid. Det börjar ofta med riskbruk och kan övergå till skadligt bruk innan det når beroendestadiet. I de senare stadierna har individen ofta förlorat förmågan att kontrollera sitt intag.
Behandling och förebyggande arbete
Hälso- och sjukvården arbetar idag alltmer förebyggande för att identifiera personer i riskzonen. Att exempelvis diskutera alkoholvanor vid vanliga vårdbesök eller hälsokontroller har blivit en del av arbetet. För personer som ännu inte utvecklat ett fullskaligt beroende finns behandlingar som kan hjälpa dem att återgå till ett kontrollerat bruk.
Trots dessa insatser har Sverige fortfarande stora problem med beroende. Fyra till fem procent av befolkningen beräknas ha alkoholberoende, och spelberoende drabbar ungefär en halv procent. Bland unga ökar konsumtionen av narkotika som cannabis, kokain och tramadol, och även användningen av lustgas oroar experter.
Vägar framåt
Enligt Anders Håkansson, professor i beroendemedicin, finns ett behov av mer effektiva läkemedel för att behandla alkoholberoende. Nuvarande mediciner har ofta begränsad effekt, och många patienter känner ingen märkbar förbättring. Det behövs också mer forskning om hur man kan hjälpa personer som är i riskzonen att undvika att falla djupare in i beroende.
Att fortsätta utveckla både medicinska och psykologiska behandlingar är avgörande för att minska lidandet för de som drabbas. Samtidigt är det viktigt att fokusera på förebyggande arbete, särskilt bland unga, för att minska risken för att de hamnar i beroende och skapa en långsiktig förändring i samhället.
Källa: Vetenskap och hälsa